Om varför en del barn beter sig illa i klassrummet...

Jag fick frågan på fb varför vår Vägvisare började med mobbing och utagerande beteende när han gick i skolan. Om det var för att "ge igen" eller för att undvika att själv bli ett offer. Här kommer mitt svar:


Han "såg och lärde" hur man kunde uppföra sig i skolan för att få slippa klassrummet (där han var understimulerad och uttråkad till döds) och i stället få gå till rektorn för att hon skulle "tala honom till rätta" och sedan fick han sitta hos henne, bekväm kontorsstol (med snurr!), ritpapper och penna och en trevlig vuxen att småprata med. De gillade varandra verkligen, och hade tydligen många spännande samtal om allt mellan himmel och jord. Problemet var att "biljetten" till rektor var att bete sig riktigt illa i klassrummet...

Ibland blev han satt i en liten skrubb med neddragna persienner, där han fick sitta "i lugn och ro" = ensam, hela eftermiddagarna för att hans fröken inte kunde få honom att göra något vettigt i klassrummet. (Han räknade på åk 5 nivå och läste på högstadienivå när han började åk 1..., så han tyckte att det var ganska tråkigt att lyssna när hon pratade om bokstäver och siffror med resten av klassen...) Han mobbade och utagerade mest bara för att "få något spännande att hända", han valde liksom inget "offer" för sina attacker, utan tog den som råkade stå närmast - det var snabbaste sättet att komma ut ur klassrummet! Vi var med honom ibland (jag och min man) då satt han förstås hyfsat still på sin plats, men han gjorde i princip inget skolarbete alls under hela året som han gick i 1:an.

"Utagerandet" är som sagt mycket bättre (om än inte helt bra) idag, men fortfarande har han extremt svårt att sätta igång och göra sitt skolarbete, han har exekutiva funktioner i nivå med en liten kackerlacka! Jag överdriver förstås en del, men eftersom jag nu är hans "lärare" så är det jag som har ansvaret att hjälpa honom att träna upp det som slogs sönder under det skolåret. Vi hade gjort en del "skola" hemma efter att vi upptäckt att han försökte lära sig läsa vid 3 1/2  års ålder. Inte särskilt märkvärdigt, läst spännande böcker och övat att skriva bokstäverna åt rätt håll, typ. Men vi var alltid noga med att han skulle vara fokuserad hela lektionen (max 10 minuter). Den vanan bröts ordentligt under skolåret och det är en lååång väg tillbaka, tyvärr.