Vägröjaren talade rent före två års ålder. Arvtagaren och Segerväktaren talade inte alls begripligt när de var två år, knappt ens när de var tre. Så det något ovanliga vi gjort är att börja lära dem "läsa" vid ca 4 års ålder. Först hörselkontroll hos BVC i samband med fyraårskontrollen, för att se till att de "kan höra" alla frekvenser. Därefter låååångsam lästräning, framför allt för att visa att när man skriver är det olika bokstäver i början på t ex hatt och katt och att det därför måste låta olika när man säger orden, så att andra vet vilket ord man säger.
Vår nuvarande 4-åring har arbetat fem minuter, tre gånger/vecka under höstterminen. Han kan nästan bokstäverna S O M L A R nu, så han kan bara läsa några få ord, men han vet och förstår varför jag ser så förvånad ut om han säger att han gärna skulle vilja ha en "hatt" och att det är synd att jag är allergisk mot dem. När vi började i höstas, så förstod han liksom inte varför det inte gick lika bra att säga "hatt" :) Jag gissar att de båda skulle haft nytta av Tomatis-träning, men det har inte varit möjligt rent praktiskt för oss. Så för oss har det här varit ett DIY- sätt att träna den auditiva medvetenheten. Arvtagaren, har fortfarande lite uttalsproblem, mest på grund av svag munmotorik, men inte värre än att han mycket väl klarar av att göra sig förstådd, både på svenska och engelska.
Uppdatering: Igår kväll när jag satt på Segerväktarens sängkant sa han något långt och otydligt som jag inte alls begrep, men innan jag hunnit fråga så rättade han sig själv, två gånger i rad för att få meningen alldeles rätt och tydligt uttalad med krispiga konsonanter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar